<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?><!-- generator=Zoho Sites --><rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><channel><atom:link href="https://blog.agrosphere.ge/blogs/author/nikoloz/feed" rel="self" type="application/rss+xml"/><title>blog.agrosphere.ge - აგროსფეროს ბლოგი by აგროსფერო</title><description>blog.agrosphere.ge - აგროსფეროს ბლოგი by აგროსფერო</description><link>https://blog.agrosphere.ge/blogs/author/nikoloz</link><lastBuildDate>Fri, 20 Mar 2026 01:59:15 -0700</lastBuildDate><generator>http://zoho.com/sites/</generator><item><title><![CDATA[ვაზის დაავადებები - მცირე გზამკვლევი]]></title><link>https://blog.agrosphere.ge/blogs/post/ვაზის-დაავადებები</link><description><![CDATA[<img align="left" hspace="5" src="https://blog.agrosphere.ge/files/ვაზის-დაავადებები.webp"/> ვაზი ქართული კულტურის უმნიშვნელოვანესი ნაწილია, რადგან ტრადიციული ქართული ღვინის წარმოება, სწორედ, ჯანსაღ ვაზსა და მის ნაყოფიერებაზეა დამ ]]></description><content:encoded><![CDATA[<div class="zpcontent-container blogpost-container "><div data-element-id="elm_hjyJle2pR1utlzjG0hr2ag" data-element-type="section" class="zpsection "><style type="text/css"></style><div class="zpcontainer-fluid zpcontainer"><div data-element-id="elm_EnZPTUAETyO598BGqiHPuA" data-element-type="row" class="zprow zprow-container zpalign-items- zpjustify-content- " data-equal-column=""><style type="text/css"></style><div data-element-id="elm_WkWyOVdGSVSbPukp4ZTAOw" data-element-type="column" class="zpelem-col zpcol-12 zpcol-md-12 zpcol-sm-12 zpalign-self- "><style type="text/css"> [data-element-id="elm_WkWyOVdGSVSbPukp4ZTAOw"].zpelem-col{ border-radius:1px; } </style><div data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"] .zpimage-container figure img { width: 1110px ; height: 533.00px ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"] .zpimage-container figure img { width:800px ; height:533px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"] .zpimage-container figure img { width:800px ; height:533px ; } } [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"].zpelem-image { border-radius:1px; } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"].zpelem-image { border-radius:1px; } } @media all and (min-width: 768px) and (max-width:991px){ [data-element-id="elm_XYQ41w9GEaBN6iR906dfGg"].zpelem-image { border-radius:1px; } } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-fit zpimage-tablet-fallback-fit zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%95%E1%83%90%E1%83%96%E1%83%98%E1%83%A1-%E1%83%93%E1%83%90%E1%83%90%E1%83%95%E1%83%90%E1%83%93%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98.jpg" width="800" height="533" loading="lazy" size="fit" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_ExSaMUE7T56njsZxPaYhlQ" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_ExSaMUE7T56njsZxPaYhlQ"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ვაზი ქართული კულტურის უმნიშვნელოვანესი ნაწილია, რადგან ტრადიციული ქართული ღვინის წარმოება, სწორედ, ჯანსაღ ვაზსა და მის ნაყოფიერებაზეა დამოკიდებული. თუმცა, სხვადასხვა ტიპის დაავადებები ამ მეურნეობისათვის დიდ გამოწვევას წარმოადგენს.&nbsp;</span><br/></p><p><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის მოყვანის პროცესში მევენახეები ხშირად აწყდებიან სხვადასხვა დაავადებებსა და მავნებლებს, რომლებიც მცენარის დაზიანებას, მოსახლის ხარისხისა და რაოდენობის შემცირებას იწვევს.</span></p><p><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის დაავადებები რამდენიმე კატეგორიად იყოფა, ესენია: სოკოვანი, ბაქტერიული, ვირუსული და სხვადასხვა მავნებლებით გამოწვეული. თითოეულ ამ ჯგუფში შემავალ დაავადებებს განსხვავებული სიმპტომები, გავრცელების გზები და ზემოქმედების მასშტაბები ახასიათებს, რაც მათ წინააღმდეგ ბრძოლის სპეციფიკურ მეთოდებს განაპირობებს.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_aZhVRQnlnvw5Turp9lizBg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_aZhVRQnlnvw5Turp9lizBg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">სოკოვანი დაავადებები</h2></div>
<div data-element-id="elm_GPW0kcI97RmeE0-6QBmiJA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_GPW0kcI97RmeE0-6QBmiJA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის სოკოვანი დაავადებები ერთ-ერთი ყველაზე გავრცელებული პრობლემაა მევენახეობაში. ის საფრთხეს უქმნის როგორც ვაზის ზრდასა და განვითარებას, ასევე ყურძნის ხარისხს. სამი ყველაზე ხშირი სოკოვანი დაავადებაა ნაცარი, ჭრაქი და ანთრაქნოზი.</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_b54TgC0FYpXqE8Kwa-0r8Q" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_b54TgC0FYpXqE8Kwa-0r8Q"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვაზის ნაცარი</h3></div>
<div data-element-id="elm_GXBxbdZDt8EPkY9aHr4b8w" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_GXBxbdZDt8EPkY9aHr4b8w"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ნაცარს Uncinula necator სახეობის სოკო იწვევს, რომელიც მშრალ და თბილ ამინდში, დაახლოებით 20-27°C ტემპერატურის პირობებში ვითარდება. დაავადების შედეგად ვაზის თითქმის ყველა ნაწილი ზიანდება — ფოთლები, ყლორტები, ყვავილი — და, საერთო ჯამში, მცენარე მნიშვნელოვნად სუსტდება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ნაცრის პრევენციისთვის ვენახის რეგულარული მონიტორინგი, ვენტილაციის უზრუნველსაყოფად ვენახის სწორი გასხვლა, გამძლე ჯიშების გამოყენება და ფუნგიციდებით დამუშავებაა საჭირო. ასეთ შემთხვევაში შეგიძლიათ გამოიყენოთ ვაიეგო, რომელსაც როგორც პრევენციული, ისე სამკურნალო მოქმედება აქვს.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_mUKNgl3R9GO9durTdS7bLg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_mUKNgl3R9GO9durTdS7bLg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვაზის ჭრაქი</h3></div>
<div data-element-id="elm_DqPuwZdtUraT3TiGB1MpnA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_DqPuwZdtUraT3TiGB1MpnA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ჭრაქის&nbsp; Plasmopara viticola სახეობის სოკო იწვევს. დაავადება გრილ და ნესტიან პირობებში ვითარდება — ოპტიმალურია 20-25°C ტემპერატურა და მაღალი ტენიანობა. ჭრაქი აზიანებს ვაზის ფოთლებს, ყლორტებს, ყვავილებსა და მტევნებს, რაც ფოტოსინთეზის შეფერხებას, მცენარის დასუსტებას და ზრდის შეჩერებას იწვევს.&nbsp;</span></p><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ამ სოკოვანი დაავადების თავიდან ასაცილებლად საჭიროა ვენახის სისტემური დათვალიერება, ნიადაგში ტენის კონტროლი, გასხვლა და პროფილაქტიკური ფუნგიციდების გამოყენება. ,,აგროსფეროს” ქსელში წარმოდგენილი პესტიციდებიდან პროფაილერის ან </span><span style="font-size:12pt;"><a href="/#https://agrosphere.ge/ge/products/kupervali" title="ბორდოს ფხვნილის" rel="">ბორდოს ფხვნილის</a></span><span style="font-size:12pt;"> გამოყენება შეგიძლიათ, რომლებიც ჭრაქის წინააღმდეგ მოქმედი სისტემური პრეპარატებია.</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_MoBpFHzjyPhhzQF9AjDlDA" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_MoBpFHzjyPhhzQF9AjDlDA"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ანთრაქნოზი</h3></div>
<div data-element-id="elm_4anZtk8f8lncpC5Me3UNUw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_4anZtk8f8lncpC5Me3UNUw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ანთრაქნოზის გამომწვევია Elsinoe ampelina სახეობის სოკო, რომლის განვითარებასაც ტენიანი და თბილი ამინდი —&nbsp; 20-26°C დიაპაზონში — უწყობს ხელს. დაავადების შედეგად ყურძნის მარცვლები იბზარება და ლპება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ანთრაქნოზის პრევენციისთვის გასათვალისწინებელია ვაზის ჯიშების გამძლეობა, ვენახში სანიტარიული ნორმების დაცვა,&nbsp; ვეგეტაციის პერიოდში ფუნგიციდების გამოყენება, მცენარეთა შორის სწორი მანძილის დაცვა და ნიადაგის პროფილაქტიკური დამუშავება. ამ პროცესში აქტიურად შეგიძლიათ მოიხმაროთ ნატივო, რომელიც ფართო სპექტრის ფუნგიციდია. ის გამოიყენება სხვადასხვა სოკოვანი დაავადებების, მათ შორის ნაცრის, ჭრაქის და ანთრაქნოზის წინააღმდეგ.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_uyrdGiddSF-9c6F8KMBPRg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_uyrdGiddSF-9c6F8KMBPRg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვაზის ბაქტერიული დაავადებები</h2></div>
<div data-element-id="elm_TjqBU-VLBQ01h6VPHXrh-w" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_TjqBU-VLBQ01h6VPHXrh-w"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის ბაქტერიული დაავადებები ნაკლებად გავრცელებულია სოკოვან და ვირუსულ დაავადებებთან შედარებით, თუმცა მათ მიერ მიყენებული ზიანი არანაკლებ მასშტაბურია.</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_vjwqyYAHBqIByuy8pYWjcw" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_vjwqyYAHBqIByuy8pYWjcw"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ბაქერიული კიბო</h3></div>
<div data-element-id="elm_y81oOpp3AXWlfpZ7jSzxuw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_y81oOpp3AXWlfpZ7jSzxuw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის ბაქტერიულ კიბოს იწვევს ნიადაგში მობინადრე ბაქტერია Agrobacterium vitis, რომელიც მცენარეში დაზიანებული ფესვებისა და სხვა ნაწილების საშუალებით ხვდება. ის უჯრედების უკონტროლო ზრდას და სიმსივნური წარმონაქმნების განვითარებას უწყობს ხელს. პრევენციისათვის მნიშვნელოვანია ინსტრუმენტების დეზინფექცია, დაავადებული მცენარეების ამოღება და ბიოლოგიური კონტროლის აგენტების გამოყენება.</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_9uDjeI1YSkgJjCnUFK2WLg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_9uDjeI1YSkgJjCnUFK2WLg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">პირსის დაავადება</h3></div>
<div data-element-id="elm_0ZRVXY1AeZrrPYA2zna93A" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_0ZRVXY1AeZrrPYA2zna93A"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">პირსის დაავადების შედეგად მცენარის გამტარი ქსოვილები ზიანდება, რაც წყლისა და საკვები ნივთიერებების ტრანსპორტირებას უშლის ხელს. ამ დაავადების პრევენციისთვის საჭიროა რეზისტენტული ან ტოლერანტული ვაზის ჯიშების შერჩევა, ვექტორი მწერების მკაცრი კონტროლი და დაავადებული მცენარეების დროული იდენტიფიცირება და ამოღება.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_vyk904WAhzZVPNoq_g5j5A" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_vyk904WAhzZVPNoq_g5j5A"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვირუსული დაავადებები</h2></div>
<div data-element-id="elm_0dCaHoV3hG3h4IlCuhAOsw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_0dCaHoV3hG3h4IlCuhAOsw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის ვირუსული დაავადებები მნიშვნელოვან ზიანს აყენებს მევენახეობას. განსხვავებით სოკოვანი დაავადებებისგან, ვირუსული ინფექციების სამკურნალო საშუალებები არ არსებობს, ამიტომ მათი პრევენცია და კონტროლი განსაკუთრებულ ყურადღებას საჭიროებს.&nbsp;</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_V1ZIdglqXQqMidocyIXxqA" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_V1ZIdglqXQqMidocyIXxqA"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვაზის ფოთლის დახვევა</h3></div>
<div data-element-id="elm_2HmgDOR1GqAEbRFrkeIm7A" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_2HmgDOR1GqAEbRFrkeIm7A"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">დაავადება ვითარდება ისეთი ბუგრების საშუალებით, როგორებიცაა, ციკადები და ფარიანები. ეს ვირუსები აინფიცირებს მცენარის ქსოვილს და საკვები ნივთიერებების ტრანსპორტირებას აფერხებს. პრევენციისათვის აუცილებელია სერტიფიცირებული, ვირუსისაგან თავისუფალი სარგავი მასალის გამოყენება, მწერების ინსექტიციდებით კონტროლი და&nbsp; უკვე დაავადებული მცენარის დაუყოვნებლის განადგურება.&nbsp;</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_hmC2UZpgOj4YOSzgKw52bQ" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_hmC2UZpgOj4YOSzgKw52bQ"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">მოზაიკის ვირუსი</h3></div>
<div data-element-id="elm_wlFAqYwKzXyxWo_i-RHorg" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_wlFAqYwKzXyxWo_i-RHorg"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის მოზაიკის ვირუსი&nbsp; ნემატოდების, კერძოდ, Xiphinema index-ის მიერ ვრცელდება. მოზაიკის ვირუსი იწვევს ფოთლების დეფორმაციას, ქლოროზსა და ნეკროზს, რაც მნიშვნელოვნად ამცირებს ფოტოსინთეზის ეფექტურობას და აფერხებს მცენარის ზრდა-განვითარებას.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">თავიდან ასაცილებლად საჭიროა სარგავი მასალის შემოწმება ვირუსისა და ნემატოდების არსებობაზე, ნიადაგის ანალიზი და დამუშავება ნემატიციდებით, რეზისტენტული ან ტოლერანტული ვაზის ჯიშების შერჩევა და დაავადებული მცენარეების დროული განადგურება.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_AAEs45I1Su-l0GznOsnXNw" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_AAEs45I1Su-l0GznOsnXNw"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true">ვაზის მავნებლები</h2></div>
<div data-element-id="elm_8Wf9qxvUeFSvI9eCpzPJMw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_8Wf9qxvUeFSvI9eCpzPJMw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის ცრუფარიანა და ტკიპები სერიოზული საფრთხეა მევენახეობისთვის, თუმცა მათ განსხვავებული გამომწვევი მიზეზები და პრევენციის მეთოდები აქვთ. ცრუფარიანას წინააღმდეგ ეფექტურია ფილოქსერაგამძლე საძირეები, ინსექტიციდები, მონიტორინგი და კარანტინი, ხოლო ტკიპების საწინააღმდეგოდ - ბუნებრივი მტრები, აკარიციდები, აგროტექნიკური ღონისძიებები. ორივე შემთხვევაში აუცილებელია კომპლექსური მიდგომა, მათ შორის, გამძლე ჯიშების შერჩევა და ქიმიური მეთოდების გამოყენება.</span></p><p style="text-align:justify;margin-bottom:12pt;"><span style="font-size:12pt;">ვაზის დაცვა სხვადასხვა დაავადებისა და მავნებლისგან მხოლოდ ყველა შესაძლო მეთოდის კომბინირებითაა შესაძლებელი. ეს მოიცავს ვენახის მუდმივ მეთვალყურეობას, პრევენციული ზომების დროულად გატარებას, შესაბამისი პრეპარატების სწორად შერჩევასა და გამოყენებას.&nbsp;</span></p><p><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">დამატებითი ინფორმაციისა და პესტიციდების შერჩევისათვის, ეწვიეთ ,,აგროსფეროს” ფილიალებსა და ონლაინ მაღაზიას. ჩვენი აგრო კონსულტანტები დაგეხმარებიან და გირჩევენ რომელი </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/profaileri"><span style="font-size:12pt;">ვაზის ჭრაქის წამალი</span></a><span style="font-size:12pt;"> შეიძინოთ.</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_ACaCBvCDeUt22P1i4CYsrQ" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_ACaCBvCDeUt22P1i4CYsrQ"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-style-none zpheading-align-left zpheading-align-mobile-left zpheading-align-tablet-left " data-editor="true"><br/></h2></div>
</div></div></div></div></div> ]]></content:encoded><pubDate>Fri, 07 Jun 2024 15:35:08 +0400</pubDate></item><item><title><![CDATA[ბაიერის პროდუქცია აგროსფეროში]]></title><link>https://blog.agrosphere.ge/blogs/post/ბაიერის-პროდუქცია-აგრსფეროში</link><description><![CDATA[<img align="left" hspace="5" src="https://blog.agrosphere.ge/files/ბაიერის-პროდუქცია-აგროსფეროში.png"/>ფერმერები და მებაღეები მუდმივად ეძებენ გზებს, რათა გაზარდონ თავიანთი მოსავლის ხარისხი და რაოდენობა. ამ მიზნის მიღწევა კი გაცილებით მარტივია სანდო პარტ ]]></description><content:encoded><![CDATA[<div class="zpcontent-container blogpost-container "><div data-element-id="elm_qo_YpwVaTYaaP80byMe74g" data-element-type="section" class="zpsection "><style type="text/css"></style><div class="zpcontainer-fluid zpcontainer"><div data-element-id="elm_SMtadbIBRBKboJWSCEbVmg" data-element-type="row" class="zprow zprow-container zpalign-items- zpjustify-content- " data-equal-column=""><style type="text/css"></style><div data-element-id="elm_UxWHpIgYTFiPbkclJNGCVw" data-element-type="column" class="zpelem-col zpcol-12 zpcol-md-12 zpcol-sm-12 zpalign-self- "><style type="text/css"> [data-element-id="elm_UxWHpIgYTFiPbkclJNGCVw"].zpelem-col{ border-radius:1px; } </style><div data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"] .zpimage-container figure img { width: 1110px ; height: 832.50px ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"] .zpimage-container figure img { width:723px ; height:542.25px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"] .zpimage-container figure img { width:415px ; height:311.25px ; } } [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"].zpelem-image { border-radius:1px; } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"].zpelem-image { border-radius:1px; } } @media all and (min-width: 768px) and (max-width:991px){ [data-element-id="elm_W_eErENSGzcjkTnnz-e6xg"].zpelem-image { border-radius:1px; } } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-fit zpimage-tablet-fallback-fit zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%91%E1%83%90%E1%83%98%E1%83%94%E1%83%A0%E1%83%98%E1%83%A1-%E1%83%9E%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%93%E1%83%A3%E1%83%A5%E1%83%AA%E1%83%98%E1%83%90-%E1%83%90%E1%83%92%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%A4%E1%83%94%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A8%E1%83%98.webp" width="415" height="311.25" loading="lazy" size="fit" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_nmzvg8jMTx2hViaJY0QGIQ" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_nmzvg8jMTx2hViaJY0QGIQ"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ფერმერები და მებაღეები მუდმივად ეძებენ გზებს, რათა გაზარდონ თავიანთი მოსავლის ხარისხი და რაოდენობა. ამ მიზნის მიღწევა კი გაცილებით მარტივია სანდო პარტნიორებთან ერთად,&nbsp; რომლებიც მაღალი ხარისხის პროდუქტების მოწოდებასა და მომსახურებას უზრუნველყოფენ.</span></p><p><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">სწორედ ამიტომ, სასოფლო-სამეურნეო პროდუქციის მაღაზია „აგროსფეროში“ უმნიშვნელვანესია, მომხმარებლებს მაღალი სტანდარტის პარტნიორობა გავუწიოთ. ჩვენ უმაღლესი ხარისხის პროდუქტების ფართო არჩევანს გთავაზობთ, იქნება ეს&nbsp; სათესლე მასალა და მცენარეთა დაცვის საშუალებები თუ თანამედროვე აგროტექნიკა. ჩვენს ქსელში ხელმისაწვდომი პროდუქცია წარმოებულიამსოფლიოს წამყვანი ბრენდების მიერ. დღეს კი სწორედ ერთ-ერთი მათგანის, ბაიერის შესახებ ვისაუბრებთ, რომელიც თავისი ინოვაციური და ეფექტური აგროწარმოებითაა ცნობილი.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_mIVXs3zEQSey36znN61W9Q" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_mIVXs3zEQSey36znN61W9Q"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:16pt;">ბაიერი „აგროსფეროს“ ქსელში</span></span></h2></div>
<div data-element-id="elm_nQ-YtOiJnwMiCDDvSEh0QA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_nQ-YtOiJnwMiCDDvSEh0QA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ბაიერი გერმანული მულტინაციონალური კომპანიაა, რომელსაც სასოფლო-სამეურნეო და ქიმიური პროდუქციის წარმოების ხანგრძლივი ისტორია და გამოცდილება აქვს. შედეგად, კომპანიამ გლობალურ აგროსამრეწველო ბაზარზე მნიშვნელოვანი ადგილი დაიკავა.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">როგორც აღვნიშნეთ, ბაიერი გლობალური საწარმოა, რომელიც ჯანდაცვისა და სოფლის მეურნეობისათვის ქმნის პროდუქტებს. კომპანიის მთავარი მიზანია, რომ ამ სფეროებს გლობალური გამოწვევების დაძლევაში დაეხმაროს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">მცენარეთა დაცვა სოფლის მეურნეობის ერთ-ერთი უმთავრესი გამოწვევაა, რადგან სხვადასხვა კულტურას მავნებლები, დაავადებები და სარეველები მნიშვნელოვან ზიანს აყენებენ და მასშტაბურ დანაკარგს განაპირობებენ. ძირითად პრობლემებს მწერები, სოკოვანი და ვირუსული დაავადებები, ნიადაგის მავნებლები და სარეველა მცენარეები იწვევენ.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">მცენარის დაცვის ეფექტური და მდგრადი სტრატეგიები უნდა მოიცავდეს ინტეგრირებულ მიდგომას, რომელიც აერთიანებს ქიმიურ, ბიოლოგიურ და აგროტექნიკურ მეთოდებს. სწორედ ამიტომ, ბაიერი&nbsp; სხვადასხვა სახის პრობლემების გადაჭრის მიზნით, პესტიციდების რამდენიმე კატეგორიას აწარმოებს, ესენია ჰერბიციდები, ინსექტიციდები და ფუნგიციდები.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_5W75rjjrxuaZX3MASvcZ9Q" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_5W75rjjrxuaZX3MASvcZ9Q"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:14pt;">ჰერბიციდები&nbsp;</span></span><br/></h3></div>
<div data-element-id="elm_Sc_aeV9SSmUq-WwXKTib5w" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_Sc_aeV9SSmUq-WwXKTib5w"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ჰერბიციდები ქიმიური ნივთიერებებია, რომლებიც სარეველა მცენარეების გასანადგურებლად გამოიყენება. ისინი სელექციურად მოქმედებს სარეველების ფიზიოლოგიურ პროცესებზე, რითაც მათ ზრდასა და განვითარებას თრგუნავს, ამავდროულად, არ აზიანებს კულტურულ მცენარეებს. ჰერბიციდების გამოყენება მნიშვნელოვნად ამცირებს შრომით დანახარჯებს სარეველებთან ბრძოლაში და ზრდის მოსავლიანობას.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ჰერბიციდების მიმართულებით ბაიერი, სტანდარტების მაქსიმალური დაცვითა და მრავალჯერადი შემოწმების შედეგად,&nbsp; სხვადასხვა სახის პროდუქტებს ქმნის. მაგალითად, ერთ-ერთი ასეთი საშუალება ატლანტის სტარია, რომელიც </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/fungitsidebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">ჩვენს აგრო მაღაზიაში</span></a><span style="font-size:12pt;"> &nbsp; სიახლეს წარმოადგენს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">აღნიშნული ოთხკომპონენტიანი ჰერბიციდი საშემოდგომო ხორბლისა და ჭვავის, ასევე ტრიტიკალეს ნათესებში ერთ ან მრავალწლიანი მარცვლოვანი საფრეველების წინააღმდეგ გამოიყენება. ატლანტის სტარის უპირატესობა იმაში მდგომარეობს, რომ ნივთიერება სწრაფად აღწევს მცენარის ფოთლებსა და ფესვებში. სხვადასხვა ნივთიერების შემცველობა სარეველას სისტემურ განადგურებას იწვევს – არღვევს ცილების სინთეზს&nbsp; და მერისტემულ ქსოვილებში უჯრედების დაყოფის პროცეს წყვეტს. თავიდან სარეველები შეფერილობას იცვლის&nbsp; და დეფორმირდება, დროთა განმავლობაში კი ხმება და კვდება. ეს შედეგი კი ჰებიციდის გამოყენებიდან 2-4 კვირის განმავლობაში დგება. </span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"></span></p><div><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div>
</div></div><div data-element-id="elm_V25aKmr6Ji0pFhu5YrP7zQ" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_V25aKmr6Ji0pFhu5YrP7zQ"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:14pt;">ინსექტიციდები</span></span><br/></h3></div>
<div data-element-id="elm_ZlyNjSgwatEaaXNWRgJKVA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_ZlyNjSgwatEaaXNWRgJKVA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:justify;"><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/insektitsidebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">ინსექტიციდები მწერების გასანადგურებელი ქიმიური ნივთიერებებია</span></a><span style="font-size:12pt;">. ისინი სოფლის მეურნეობაში აქტიურად გამოიყენება, რადგან მცენარის მაქსიმალურ დაცვას უწყობს ხელს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">მიუხედავად მცირე ზომისა, მწერები დიდ გავლენას ახდენენ სხვადასხვა ტიპის მცენარეების ჯანმრთელობასა და ხარისხზე. ამ საფრთხის თავიდან ასაცილებლად კი,&nbsp; ბაიერი ფერმერებსა და მებაღეებს ინსექტიციდების ფართო ასორტიმენტს სთავაზობს, რათა მათ თავად განსაზღვრონ მავნე მწერების კონტროლის გზები.&nbsp;</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">„აგროსფეროში“ ერთ-ერთი ყველაზე პოპულარული ინსექტიციდი ბაიერის წარმოებული ალსისტინია. პრეპარატი მწერებისა და მავნებლების კომპლექსური კონტროლისათვის, ხეხილისა და ციტრუსებისათვის გამოიყენება.&nbsp; ალსისტინი ეფექტურია ისეთი მავნებლების გასანადგურებლად, როგორებიცაა: მაჟაურა, ნაყოფჭამია, ვაშლის მენაღმე ჩრჩილი, მერქნიჭამია, ხეხილის ზოლიანი ჩრჩილი და ა.შ. აღსანიშნავია, რომ პრეპარატს სისტემური თვისებები არ გააჩნია, შესაბამისად, მცენარეზე ნარჩენები დიდი ხნის განმავლობაში არ ჩერდება. რაც შეეხება მის გამოყენებას, შესხურება უნდა მოხდეს ზრდასრული მავნებლების ფრენის დასაწყისსა და კვერცხის დების პერიოდში.</span></p><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;"></span></p><div><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div>
</div></div><div data-element-id="elm_-gk_Xqk9EG6dw-YQ42l4gg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_-gk_Xqk9EG6dw-YQ42l4gg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:16pt;">ფუნგიციდები</span></span><br/></h3></div>
<div data-element-id="elm_gwrlUigqu-IZOuP-cNOKxQ" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_gwrlUigqu-IZOuP-cNOKxQ"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><div><p style="text-align:justify;"><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/fungitsidebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">ფუნგიციდები</span></a><span style="color:inherit;font-size:12pt;"> პესტიციდის ერთ-ერთი სახეობაა, რომელიც მცენარის სოკოვანი დაავადებების წინააღმდეგ გამოიყენება. არსებობს სისტემური და კონტაქტური ტიპის ფუნგიციდები. სისტემური ფუნგიციდები შეიწოვება მცენარის მიერ და გადაადგილდება მის ქსოვილებში, რაც უზრუნველყოფს მცენარის შიდა დაცვას. კონტაქტური ფუნგიციდები კი მოქმედებს მხოლოდ მცენარის ზედაპირზე და აფერხებს სოკოს ინფექციას.&nbsp;</span></p><br/><p style="color:inherit;text-align:justify;"><span style="font-size:12pt;">ამ მიმართულებით ბაიერი მრავალ პროდუქტს გთავაზობთ, რომელთაგან ერთ-ერთი ალიეტია. ეს სისტემური ფუნგიციდი და ბაქტერიციდი&nbsp; კიტრის, ხახვის პერონოსპოროზის და მარწყვის ფიტოფტოროზის წინააღმდეგ მოქმედებს. აღსანიშნავია, რომ პრეპარატი სწრაფად აღწევს მცენარეში და როგორც აღმავალი, ისე დაღმავალი მიმართულებით გადაადგილდება. ამგვარი მოქმედება კი სოკოს სპორებზე ეფექტურად მოქმედებს, რადგან ბლოკავს მათ და გავრცელებას უშლის ხელს. ასევე აძლიერებს მცენარის დაცვით უნარსინფექციის წინააღმდეგ. პირველი წამლობა უნდა ჩატარდეს ადრეულ ეტაპზე ან უკიდურეს შემთხვევაში დაავადების პირველივე სიმპტომების გამოვლენისას.&nbsp;</span></p><br/><br/><p style="text-align:justify;"><span style="color:inherit;font-size:12pt;">ბაიერის პროდუქციის შესაძენად ესტუმრეთ „აგროსფეროს“ ფილიალებს ან ონლაინ მაღაზიას, მიიღეთ პროფესიონალური რჩევები აგრო კონსულტანტებისაგან და შეარჩიეთ </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/mtsenareta-datsvis-sashualebebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">ეფექტური პესტიციდი</span></a><span style="color:inherit;font-size:12pt;">.</span></p><div style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div>
</div></div></div></div></div></div></div></div> ]]></content:encoded><pubDate>Tue, 21 May 2024 12:50:58 +0400</pubDate></item><item><title><![CDATA[აზიური ფაროსანა ყველაფერი, რაც მავნებლის შესახებ უნდა იცოდეთ]]></title><link>https://blog.agrosphere.ge/blogs/post/აზიური-ფაროსანა</link><description><![CDATA[<img align="left" hspace="5" src="https://blog.agrosphere.ge/files/rogor gavanadguroT aziuri farosana.png"/>აზიური ფაროსანა, იგივე აზიური ბაღლინჯო მავნებელი მწერია, რომელიც საკვებად მცენარეებს იყენებს. მის სამშობლოდ აღმოსავლეთ აზია მიიჩნევა.]]></description><content:encoded><![CDATA[<div class="zpcontent-container blogpost-container "><div data-element-id="elm_2Gyv0UHYRkulsDRTk-gpqg" data-element-type="section" class="zpsection "><style type="text/css"></style><div class="zpcontainer-fluid zpcontainer"><div data-element-id="elm_eStqiVz0RXqFGw8eXVeP-w" data-element-type="row" class="zprow zprow-container zpalign-items- zpjustify-content- " data-equal-column=""><style type="text/css"></style><div data-element-id="elm_7-OsiJbARxejwrZzb32eOw" data-element-type="column" class="zpelem-col zpcol-12 zpcol-md-12 zpcol-sm-12 zpalign-self- "><style type="text/css"> [data-element-id="elm_7-OsiJbARxejwrZzb32eOw"].zpelem-col{ border-radius:1px; } </style><div data-element-id="elm_-o4bKZCcRBFTZhdtxMus2w" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_-o4bKZCcRBFTZhdtxMus2w"] .zpimage-container figure img { width: 798px !important ; height: 594px !important ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_-o4bKZCcRBFTZhdtxMus2w"] .zpimage-container figure img { width:798px ; height:594px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_-o4bKZCcRBFTZhdtxMus2w"] .zpimage-container figure img { width:798px ; height:594px ; } } [data-element-id="elm_-o4bKZCcRBFTZhdtxMus2w"].zpelem-image { border-radius:1px; } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-original zpimage-tablet-fallback-fit zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/rogor%20gavanadguroT%20aziuri%20farosana.png" width="798" height="594" loading="lazy" size="original" alt="ფაროსანები თხილზე" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_wNdZ3e1OS0yyxqS1RdbwFQ" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_wNdZ3e1OS0yyxqS1RdbwFQ"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:20pt;">აზიური ფაროსანა – ყველაფერი, რაც მავნებლის შესახებ უნდა იცოდეთ</span></span></h2></div>
<div data-element-id="elm_bE3nFUqmQJGP7CPeEcCgKA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_bE3nFUqmQJGP7CPeEcCgKA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">აზიური ფაროსანა, იგივე აზიური ბაღლინჯო მავნებელი მწერია, რომელიც საკვებად მცენარეებს იყენებს. მის სამშობლოდ აღმოსავლეთ აზია მიიჩნევა. განსაკუთრებით გავრცელებულია ჩინეთში, იაპონიაში, კორეაში, ვიეტნამსა და ტაივანში. ფაროსანა მსოფლიოს დანარჩენ ნაწილებში 1990-იან წლების ბოლოს დაფიქსირდა და ეტაპობრივად მრავალი ქვეყანა მოიცვა, მათ შორის ევროპისა და კანადის მნიშვნელოვანი ტერიტორიები. შესაბამისად, მწერი სასოფლო-სამეურნეო სფეროსათვის ძალიან დიდი საფრთხე გახდა.&nbsp;</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_-ZZiLXP3GZOQqukHXuSrbw" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_-ZZiLXP3GZOQqukHXuSrbw"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:20pt;">აზიური ფაროსანას ამოცნობა</span></span></h2></div>
<div data-element-id="elm_WNGua5foSyqOikw_Z4k8bQ" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_WNGua5foSyqOikw_Z4k8bQ"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ამ მავნებლის ამოცნობა მეტად მარტივია. 13-17 მმ-ის სიგრძის მარმარილოსებრი იერის მქონე მწერი, ვიზუალური თვალსაზრისით, მუქი ყავისფერი შეფერილობისაა. მისი სხეულის ნაწილები განსხვავებული ტონებითაა წარმოდგენილი, მაგალითად, ფაროსანას ფეხები და საცეცები მუქ და ღია ზოლებად იყოფა, გულის მხარეს კი ორ რიგად განლაგებული ოთხი კრემისფერი წერტილი აქვს.</span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">&nbsp;გარდა ამისა, ამოსაცნობად კარგი ინდიკატორია არასასიამოვნო სუნი. იგულისხმება, რომ საფრთხის მოახლოების ან განადგურებისას ფაროსანა ტოქსიკურ სუნს უშვებს, რომლებიც გულ-მკერდის ქვედა მხარეს განლაგებული სპეციალური ჯირკვლებიდან გამოიყოფა.&nbsp;</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_59dimNf3UxFwWBOWWWYang" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_59dimNf3UxFwWBOWWWYang"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;font-size:27px;">აზიური ფაროსანას როლი სოფლის მეურნეობაში</span><br/></h2></div>
<div data-element-id="elm_ZrLe7bdNGNwMdz4qjElQMw" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_ZrLe7bdNGNwMdz4qjElQMw"] .zpimage-container figure img { width: 507px !important ; height: 394px !important ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_ZrLe7bdNGNwMdz4qjElQMw"] .zpimage-container figure img { width:507px ; height:394px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_ZrLe7bdNGNwMdz4qjElQMw"] .zpimage-container figure img { width:507px ; height:394px ; } } [data-element-id="elm_ZrLe7bdNGNwMdz4qjElQMw"].zpelem-image { border-radius:1px; } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-original zpimage-tablet-fallback-original zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%A4%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98%20%E1%83%97%E1%83%AE%E1%83%98%E1%83%9A%E1%83%96%E1%83%94.webp" width="507" height="394" loading="lazy" size="original" alt="ფაროსანები თხილზე" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_R9nsTGuDcBolhD3vUIH4Xw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_R9nsTGuDcBolhD3vUIH4Xw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">სოფლის მეურნეობა მრავალი გამოწვევის წინაშე დგას, იქნება ეს კლიმატური ცვლილებები, ნიადაგთან დაკავშირებული პრობლემები თუ მცენარეულ კულტურებზე სხვადასხვა მავნებლის ზემოქმედება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">ჩამოთვლილთა შორის ერთ-ერთ მთავარ გამოწვევად უკანასკნელ წლებში სწორედ აზიური ფაროსანა გვევლინება. ფაროსანას უარყოფითი ზემოქმედება სოფლის მეურნეობაზე მრავალფეროვანია. აქამდე უხვი </span><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);"><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/mineraluri-sasukebi">მოსავლის მისაღებად </a><a href="/#https://agrosphere.ge/ge/products/mineraluri-sasukebi" title="მხოლოდ სასუქი" rel="">მხოლოდ სასუქი</a><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/mineraluri-sasukebi">იყო საჭირო</a></span><span style="font-size:12pt;">, თუმცა დროთა განმავლობაში ფაროსანას განადგურებაც მნიშვნელოვანი საზრუნავი გახდა.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">ის პოლიფაგური მავნებელია, რაც ნიშნავს იმას, რომ საკვებად მცენარეების ფართო სპექტრს&nbsp; იყენებს – ხილს, ბოსტნეულს, დეკორატიულ მცენარეებსა და ა.შ. როგორც&nbsp; წესი, მწერი ყველაზე მეტად ვაშლს, ატამს, მსხალს, ქლიავს, თუთას, ლეღვს, სხვადასხვა ციტრუსსა და კენკრას, პომიდორს, ლობიოს, კიტრს, სიმინდს, ყურძენს, თხილსა და მზესუმზირას ეტანება. დაზიანების თვალსაზრისით, აზიური ფაროსანა არღვევს მცენარის ქსოვილს, რაც შემდგომ ნაყოფის დეფორმაციას, მოსავლიანობის შემცირებას ან კონკრეტული მცენარის გახმობასა და სიკვდილს იწვევს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">სოფლის მეურნეობისათვის მიყენებულ ზარალს გლობალურ კონტექსტში თუ განვიხილავთ, მაგალითად, 1996 წლიდან 2014 წლამდე ფაროსანამ აშშ-ს 34 შტატი მოიცვა და დიდი პრობლემები გამოიწვია.&nbsp; 2010 წელს აზიურმა მწერმა მხოლოდ შეერთებული შტატების სოფლის მეურნეობის სექტორს, კერძოდ, ვაშლის ინდუსტრიას 37 მილიონი დოლარის ზარალი მიაყენა. საერთო დანაკარგი კი 21 მილიარდ დოლარს შეადგენდა.</span></p><p><span style="color:inherit;"></span></p><div style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div></div>
</div><div data-element-id="elm_3X5FzejQ3tToQTMdZxNfAA" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_3X5FzejQ3tToQTMdZxNfAA"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;font-size:27px;">ფაროსანა საქართველოში</span><br/></h2></div>
<div data-element-id="elm_16o7ab_Vcob-qCQximphgg" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_16o7ab_Vcob-qCQximphgg"] .zpimage-container figure img { width: 984px !important ; height: 650px !important ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_16o7ab_Vcob-qCQximphgg"] .zpimage-container figure img { width:984px ; height:650px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_16o7ab_Vcob-qCQximphgg"] .zpimage-container figure img { width:984px ; height:650px ; } } [data-element-id="elm_16o7ab_Vcob-qCQximphgg"].zpelem-image { border-radius:1px; } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-original zpimage-tablet-fallback-fit zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%90%E1%83%96%E1%83%98%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98%20%E1%83%A4%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%90%E1%83%A1%20%E1%83%90%E1%83%9B%E1%83%9D%E1%83%AA%E1%83%9C%E1%83%9D%E1%83%91%E1%83%90%20-2-.webp" width="984" height="650" loading="lazy" size="original" alt="აზიური ფაროსანას ამოცნობა" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_Eiu7WT_94SRgbdLfFHabtQ" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_Eiu7WT_94SRgbdLfFHabtQ"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">საქართველოს ტერიტორიაზე პირველი აზიური ფაროსანას არსებობა 2015 წელს დაფიქსირდა. გავრცელების არეალს თავდაპირველად აფხაზეთის ტერიტორია მოიცავდა, შემდგომ კი – დასავლეთ საქართველო. შედეგად, მწერმა მნიშვნელოვანი ზიანი მიაყენა სხვადასხვა სახის მცენარეულ კულტურას, მაგალითად, ვაშლს, მსხალს, ლიმონს, მანდარინს, ფორთოხალს, ატამს, ფეიხოას, ლეღვს, ხურმას, ყურძენსა და თხილს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">აზიურმა ფაროსანამ განსაკუთრებით ის ფერმერები დააზარალა, რომელთაც თხილის მეურნეობები ჰქონდათ გაშენებული. მწერი თხილს ნაყოფის ფორმირების ფაზიდანვე აზიანებს. პროცესს კი მეტად ამარტივებს ის ფაქტი, რომ ამ პერიოდში მისი ნაჭუჭი ჯერ კიდევ რბილია. ფაროსანა ძლიერი ხორთუმის მეშვეობით ნაჭუჭს ხვრეტს, ათხელებს ნაყოფის შიგთავსს, წოვს მას და წარმოქმნის კორპისებრ ლპობად ლაქებს. შედეგად, თხილის გული ვერ ვითარდება და ცარიელი რჩება. </span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"></span></p><div style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div></div>
</div><div data-element-id="elm_jZtbhV4ufpjGsmAIhnjQJA" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_jZtbhV4ufpjGsmAIhnjQJA"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;font-size:27px;">აზიური ფაროსანას ბიოლოგია და სასიცოცხლო ციკლი</span><br/></h2></div>
<div data-element-id="elm_LTjxArQOJY2rFtE7twe9cg" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_LTjxArQOJY2rFtE7twe9cg"] .zpimage-container figure img { width: 642px !important ; height: 328px !important ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_LTjxArQOJY2rFtE7twe9cg"] .zpimage-container figure img { width:642px ; height:328px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_LTjxArQOJY2rFtE7twe9cg"] .zpimage-container figure img { width:642px ; height:328px ; } } [data-element-id="elm_LTjxArQOJY2rFtE7twe9cg"].zpelem-image { border-radius:1px; } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-original zpimage-tablet-fallback-original zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%90%E1%83%96%E1%83%98%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98%20%E1%83%A4%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%90%E1%83%A1%20%E1%83%91%E1%83%98%E1%83%9D%E1%83%9A%E1%83%9D%E1%83%98%E1%83%92%E1%83%98%E1%83%90.webp" width="642" height="328" loading="lazy" size="original" alt="აზიური ფაროსანას ამოცნობა" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_kcWCigZIKO5tcNG2rITgoA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_kcWCigZIKO5tcNG2rITgoA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">ზამთრის დადგომასა და ამინდის გაუარესებასთან ერთად, მწერების უმრავლესობის მსგავსად, აზიური ფაროსანაც დახურულ სივრცეებში იდებს ბინას. გაზაფხულზე, დაახლოებით აპრილ-მაისში მწერი ზამთრის ძილიდან გამოდის და ბუნების პირობებში კვერცხების დადებას იწყებს. როგორც წესი, ამ მავნებლის კვერცხები ფოთლების ქვედა მხარეს გვხვდება და ერთ მთლიან გროვას ქმნის.&nbsp;</span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span style="font-size:12pt;">კვერცხებს – მომწვანო-მოთეთრო, გამოჩეკის წინ კი მოოქროსფრო ფერი აქვს. აღსანიშნავია, რომ გამოჩეკის შემდეგ მცირე ზომის ნიმფები იმ მცენარის ნაწილებით კვებას იწყებენ, რომელზეც არიან განთავსებული. 4-5 კვირის შემდეგ კი მცენარე იმდენად დაზიანებულია, რომ ფაქტობრივად, უნაყოფოდ რჩება.&nbsp;</span></span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_bKx-9GadjZ8NOjjfSZyuIw" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_bKx-9GadjZ8NOjjfSZyuIw"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h2
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;font-size:27px;">როგორ გავანადგუროთ აზიური ფაროსანა</span><br/></h2></div>
<div data-element-id="elm_gu8KCTnFaadgvqqc55OqVg" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_gu8KCTnFaadgvqqc55OqVg"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;font-size:12pt;">როგორც აღინიშნა, აზიური ფაროსანა სოფლის მეურნეობასა და მის მოსავლიანობას დიდ ზიანს აყენებს. მასთან ბრძოლისათვის კი კომპლექსური მიდგომაა საჭირო – მავნებლების მექანიკურ განადგურებასთან ერთად, აუცილებელია, </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/mtsenareta-datsvis-sashualebebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">პროცესში პესტიციდები გამოიყენოთ</span></a><span style="color:inherit;font-size:12pt;">.&nbsp;</span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_V3h5Az-Y8Fz3B19DmJ-ZGg" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_V3h5Az-Y8Fz3B19DmJ-ZGg"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="color:inherit;font-size:20px;">სახლებსა და შენობებში</span><br/></h3></div>
<div data-element-id="elm_P2OMjjmsjVkytqehUcvqdg" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_P2OMjjmsjVkytqehUcvqdg"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">მავნებლის სასიცოცხლო ციკლიდან გამომდინარე, ის ზამთარს დახურულ ადგილებში ანუ სახლებსა და სხვადასხვა ტიპის შენობებში ატარებს. საცხოვრებელ სივრცეებში მწერის გასანადგურებლად ქიმიური საშუალებების გამოყენება სასურველი არ არის, რადგან ისინი საფრთხეს უქმნის ადამიანების ჯანმრთელობას.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">შესაბამისად, რეკომენდებულია, რომ ფაროსანას მექანიკური ხერხებით ვებრძოლოთ. მაგალითად, სახლის მახლობლად მუყაოს ყუთისგან შექმენით საცხოვრებლის მცირე იმიტაცია, მასში მჭიდროდ განათავსეთ კვერცხის ჩასაწყობი ფირფიტები და შენობასთან ახლოს დადგით. აღნიშნული კონსტრუქცია იზიდავს ფაროსანებს, თქვენ კი მექანიკური განადგურების შესაძლებლობას გაძლევთ.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">გარდა ამისა, შეგიძლიათ მეორე მეთოდსაც მიმართოთ – ანთებული სანათის ქვეშ დადგით საპნიანი წყლით სავსე და ფოლგით დაფარული მცირე ზომის ჯამი. როგორც წესი, ფაროსანები განათებულ ადგილებს ეტანებიან. ამ შემთხვევაში კი შუქთან მისული მავნებელი წყალში ჩავარდება და განადგურდება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">გახსოვდეთ, რომ ზამთრის სეზონი მწერთან ბრძოლის ძალიან მნიშვნელოვანი ეტაპია, რადგან ერთი ფაროსანას განადგურებაც კი დაახლოებით 200 ახალი მწერის თავიდან აცილებას ნიშნავს. </span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"></span></p><div style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;"><br/></span></div></div>
</div><div data-element-id="elm_v8elmZcOAvWnwiLZCvvbng" data-element-type="heading" class="zpelement zpelem-heading "><style> [data-element-id="elm_v8elmZcOAvWnwiLZCvvbng"].zpelem-heading { border-radius:1px; } </style><h3
 class="zpheading zpheading-align-center zpheading-align-mobile-center zpheading-align-tablet-center " data-editor="true"><span style="font-size:20px;">მცენარის დაცვა</span><br/></h3></div>
<div data-element-id="elm_wut_YI_DG8G-_T6tIS5vyA" data-element-type="image" class="zpelement zpelem-image "><style> @media (min-width: 992px) { [data-element-id="elm_wut_YI_DG8G-_T6tIS5vyA"] .zpimage-container figure img { width: 900px !important ; height: 675px !important ; } } @media (max-width: 991px) and (min-width: 768px) { [data-element-id="elm_wut_YI_DG8G-_T6tIS5vyA"] .zpimage-container figure img { width:900px ; height:675px ; } } @media (max-width: 767px) { [data-element-id="elm_wut_YI_DG8G-_T6tIS5vyA"] .zpimage-container figure img { width:900px ; height:675px ; } } [data-element-id="elm_wut_YI_DG8G-_T6tIS5vyA"].zpelem-image { border-radius:1px; } </style><div data-caption-color="" data-size-tablet="" data-size-mobile="" data-align="center" data-tablet-image-separate="false" data-mobile-image-separate="false" class="zpimage-container zpimage-align-center zpimage-tablet-align-center zpimage-mobile-align-center zpimage-size-original zpimage-tablet-fallback-fit zpimage-mobile-fallback-fit hb-lightbox " data-lightbox-options="
                type:fullscreen,
                theme:dark"><figure role="none" class="zpimage-data-ref"><span class="zpimage-anchor" role="link" tabindex="0" aria-label="Open Lightbox" style="cursor:pointer;"><picture><img class="zpimage zpimage-style-none zpimage-space-none " src="/files/%E1%83%90%E1%83%96%E1%83%98%E1%83%A3%E1%83%A0%E1%83%98%20%E1%83%A4%E1%83%90%E1%83%A0%E1%83%9D%E1%83%A1%E1%83%90%E1%83%9C%E1%83%90.webp" width="900" height="675" loading="lazy" size="original" alt="როგორ გავანადგუროთ აზიური ფაროსანა" data-lightbox="true"/></picture></span></figure></div>
</div><div data-element-id="elm_5R0luO0YR-msdq1lwMJiKw" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_5R0luO0YR-msdq1lwMJiKw"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-center zptext-align-mobile-center zptext-align-tablet-center " data-editor="true"><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">გაზაფხულის დადგომასთან ერთად ფაროსანები ეტაპობრივად ტოვებენ საცხოვრებელ სივრცეებს და ბაღებში გამოდიან. სწორედ ამ დროს იწყება მცენარის დაზიანების პროცესი. პირველ რიგში, მნიშვნელოვანია, რომ ყურადღებით იყოთ მცენარეულ კულტურებთან და ფოთლის ქვედა ნაწილზე კვერცხების აღმოჩენის შემთხვევაში, დაუყოვნებლივ გაანადგუროთ ისინი.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">აზიური ფაროსანასაგან მცენარეების დაცვისათვის უფრო მასშტაბური საკარანტინო ღონისძიებებიც გამოიყენება. აქ ქვეყნის სრული ტერიტორიის ან რომელიმე მოწყვლადი რეგიონის ლოკალიზაცია და აღმოჩენილი მავნებლების მასიური განადგურება, ზოგიერთ შემთხვევაში კი, პრევენციული ხასიათის ღონისძიებების ჩატარება იგულისხმება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">პრაქტიკაში მიღებულია მავნებლებთან ე.წ. </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/mtsenareta-datsvis-sashualebebi/damcherebi-da-feromonebi/"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">ფერომონებით ბიოლოგიური ბრძოლის მეთოდიც</span></a><span style="font-size:12pt;">, რაც მავნებლების წინააღმდეგ&nbsp; სხვადასხვა სახის სასარგებლო მწერების –&nbsp; აკარიფაგების, ენტომოფაგების, ენტომო-პათოგენუტი მიკროორგანიზმების – გამოყენებას გულისხმობს. მეთოდი ამ მწერების დახმარებით ფაროსანას მიზიდვას და შემდგომ დამჭერით განადგურებას გულისხმობს.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">განადგურების ბიოლოგიური მეთოდის გარდა, აზიურ ფაროსანასთან ბრძოლისას აქტიურად გამოიყენება&nbsp; </span><a href="https://agrosphere.ge/ge/products/insektitsidebi"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">სპეციალური ქიმიური საშუალებები,&nbsp; ე.წ. ინსექტიციდები</span></a><span style="font-size:12pt;">.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">საუკეთესო შედეგებს აჩვენებს გერმანული კომპანია BAYER-ის პრეპარატი „დეცის ექსპერტი“.</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">წამლობის დროდ პირობითად შესაძლოა განისაზღვროს მაისი და მისი შემდგომი პერიოდი. მნიშვნელოვანია, რომ დაიწყოთ ბაღების ინტენსიური კონტროლი და მწერის გამოჩენისთანავე მცენარე ეფექტური ქიმიური პრეპარატებით შეწამლოთ.</span></p><p style="text-align:left;"><span style="color:inherit;"><span><br/></span></span></p><p style="text-align:left;"><span style="font-size:12pt;">შერჩეული ქიმიური პრეპარატის გამოყენება უნდა მოხდეს მასზე დატანილი წესებისა და რეკომენდაციების მაქსიმალური გათვალისწინებით. წინააღმდეგ შემთხვევაში, სასურველი შედეგი არ დადგება.&nbsp;</span></p><p style="text-align:left;"><br/><span style="color:inherit;font-size:12pt;">გირჩევთ, რომ პესტიციდების თვითნებური შეძენისაგან თავი შეიკავოთ და </span><a href="https://agrosphere.ge/"><span style="font-size:12pt;color:rgb(234, 119, 4);">მიმართოთ სპეციალიზებულ სასოფლო სამეურნეო მაღაზია „აგროსფეროს“</span></a><span style="color:inherit;font-size:12pt;">.&nbsp;&nbsp;</span><br/></p></div>
</div><div data-element-id="elm_CwITD8CZsmiQaYSQN4_3IA" data-element-type="text" class="zpelement zpelem-text "><style> [data-element-id="elm_CwITD8CZsmiQaYSQN4_3IA"].zpelem-text { border-radius:1px; } </style><div class="zptext zptext-align-left zptext-align-mobile-left zptext-align-tablet-left " data-editor="true"><p><span style="font-weight:bold;">აზიურ ფაროსანაზე დამატებითი ინფორმაციის მისაღებად დააჭირეთ ქვემოთ მოცემულ ღილაკს და გაეცანით სიღრმისულ PDF ფაილს.</span></p></div>
</div><div data-element-id="elm_v-0V02YgQIm5uH-_kH_uag" data-element-type="button" class="zpelement zpelem-button "><style> [data-element-id="elm_v-0V02YgQIm5uH-_kH_uag"].zpelem-button{ border-radius:1px; } </style><div class="zpbutton-container zpbutton-align-center zpbutton-align-mobile-center zpbutton-align-tablet-center"><style type="text/css"></style><a class="zpbutton-wrapper zpbutton zpbutton-type-primary zpbutton-size-md zpbutton-style-none " href="https://agrosphere.ge/manager/filemanager/files/4/Files/Pests&amp;Diseases/BMSB/BMSB.pdf" target="_blank"><span class="zpbutton-content">აზიური ფაროსანა</span></a></div>
</div></div></div></div></div></div> ]]></content:encoded><pubDate>Mon, 04 Mar 2024 14:48:05 +0400</pubDate></item></channel></rss>